Dokument Ärende: Om Hitler vunnit kriget… OM HITLER VUNNIT KRIGET Av ULF NILSON För precis 50 år sedan kapitulerade Nazi-Tyskland. Världen kunde andas ut efter det blodigaste och mest destruktiva kriget i historien. Men tänk om det gått tvärtom! Hur skulle världen ha sett ut i dag om Hitler vunnit? Hur skulle vi ha haft det i Sverige? För det första skulle vi ha varit styrda av en tysk riksståthållare, kanske en gammal general eller partiman i Hitlers gunst. Hitler själv skulle rimligtvis ha varit död – och begravd under ett väldigt monument – men någon av hans yngre favoriter bör ha haft makten, kanske sen början av 80-talet. Nazisterna gillade kungligheter, och Carl XVI Gustaf skulle helt visst sitta på tronen, givetvis med Silvia vid sin sida. Riksdagen skulle finnas, men totalt sakna inflytande. Alla viktiga beslut fattas i Berlin. Hemliga polisen, en svensk version av Gestapo, står under tysk ledning, men är späckad med svenska nazister. Ja, det finns svenska nazister, tro ingenting annat. Många är nu födda i Hitlers tecken, uppfostrade att tro på ’’arier’’ som rasmässigt överlägsna – indoktrinerade att uppleva sig själva som herrefolk. Så gott som alla ’’Untermenschen’’, judar, zigenare, negrer, är sen länge utrotade. Detsamma gäller mentalsjuka: använda i renrasiga läkares experiment, torterade, till sist brutalt avlivade. ’’Tortyr ger sanning!’’ står det på plakat på alla polisstationer. Vid sidan sitter den nye Führerns porträtt – och i större samlingssalar även Hitlers. Hitler har, som Lenin på ett annat ställe, kommit att bli alltmer gudalik. Några skulle protestera Somliga svenskar – skulle du ha varit en av dem? – har onekligen opponerat sig mot tortyr och människoexperiment. Somliga av dem är döda, satta i koncentrationsläger – eller förvisade till Sibirien. Tiotusentals andra svenskar, framför allt unga män och kvinnor, har ’’hedrats’’ med att få order om militärtjänst i det som en gång var Sovjet. Dit förs de på bredspåriga järnvägar, vilkas alla övergångar är obevakade för att man ska köra ihjäl så många slaver som möjligt. Tyskarna och deras svenska, norska, danska och till och med brittiska medarbetare bor i stora, väl skyddade städer. Därifrån styr de – med hjälp av piskslag, avrättningar och terror – slaverna. De senares enda uppgift är att producera mat till naziimperiet och användas som slavarbetare i industrin när så behövs. Att svenskar, norrmän, danskar och britter får vara med på herrefolkssidan beror på att de ofta är blonda och blåögda – och på att det helt enkelt inte finns tillräckligt många tyskar: man får sätta in reserven. Särskilt populära är unga, blonda svenska kvinnor. Deras viktigaste uppgift är att föda barn – efter att ha blivit hopparade med rasmässigt särskilt utvalda, lovande ariska ’’tjurar’’. Hitler var övertygad om att man kunde avla fram en ännu finare arisk ras – och Führerns anda härskar. Den som vågar vitsa om att Adolf själv varken var blond, blåögd eller högrest kan räkna med spöstraff i bästa fall, i annat fall upphängning på köttkrok (Hitlers favoritstraff). Man och man emellan knotar man ibland över att USA, med vilket Stor-Tyskland har goda förbindelser, verkar mycket rikare och – man viskar fram ordet – friare. Ekonomin är nämligen, som vanligt i diktaturer, klart ansträngd. Alla svenska män som inte sänts bort i krigstjänst eller för att piska slaver arbetar i tung industri, enligt order från Berlin. För servicesysslor har man importerat fransmän och rumäner, strängt anbefallda att tjalla på både varandra och svenskarna. Ingen rasblandning Utlänningarna bor i särskilda stadsdelar som man inte får kalla getton. De är strängt förbjudna att beblanda sig med ariska svenska kvinnor – däremot finns det halvstatliga bordeller, där ryskor, ukrainskor och litauiskor gör tjänst. Bordellerna drivs av partikoryféer; den största och mest kända ligger i Rosenbad och ägs av en syssling till SS-chefen Heinrich Himmler.